det känns så mycket att jag blir illamående av minsta tvivelaktiga svar. det känns så mycket att hela jag börjar skaka av lycka vid varje ögonblick. det känns så mycket i hela kroppen hela tiden. mitt förnuft kan inte längre styra mina känslor. det ligger utanför min kontroll. och jag låter det vara så. för det är det som är livet. jag älskar livet.

det var en gång

jag vet inte, men jag tror att det är en sommar här utanför. jag tror att solen kanske skiner och att du dricker öl. jag tror att det är fint och att du skrattar. jag tror att det är bra för mig att jag inte gör det idag. istället kan jag ligga med en dator på magen iklädd den fulaste pyamas jag äger. en uppsvälld mage och ett par cigg för mycket. det är vad jag kallar sommar. när man hör fläktens surr och svettas på natten.

det är vackert. jag tycker om att se på när mörkret faller. jag tycker om att se på när solen stiger upp. jag kan hoppa till månen. jag kan leva på kärleken. jag kan göra vad jag vill med mitt liv. jag lever varje dag för det jag tycker om. jag älskar att se på när du sover. jag vet att världen är min. jag intalar mig varje dag att detta är sant.

det här är tydligen jag, det är inte jag som har skrivit det. det är min vackra vän som skriver om nätterna.

Lyckosökerskan
Inte i den bemärkelsen att hon letar efter lyckan hos någon annan förmögen man, utan att hon aktivt letar efter lyckan i sitt liv, med kärlek, vackra ting och galna nätter.
Hon är otroligt vacker och timid om man träffar henne när solen är uppe, men så fort månskenet tittar fram så exploderar hon och hennes personlighet smittar av sig på alla som är omkring henne, som flerfärgad magi.
Alltid med samma elegans som påminner mig om Kennedy's påstådda älskarinna
hon föredar nog stora beskyddande män som omfamnar henne i mörkret

ett mörker drar förbi. jag ser inte längre. vem är jag. var är jag någonstans. hur kom jag hit. vem är du. vad har vi gjort. vad har vi inte gjort. vart är mina kläder. vart är min telefon. tusentals skickade sms till tio olika personer jag inte kommer ihåg. tjugo missade samtal jag aldrig hört.
ett ryck. sen lämnar jag allting bakom mig.
skrattar när vi träffas igen. men det är bara min mun som ler.
inombords gråter jag.
när tappade jag bort mig själv.

spottloska

jag vill inte mycket, men det jag vill, vill jag jätte mycket. om det är ouppnåligt eller omöjligt kan jag inte svara på. förmågan tappades innan den hittades. jag försöker förstå vad det handlar om. men vad jag förstår är bara tomma ord. ord utan betydelse som sägs för att sägas. utan en mening ser vi på varandra varje dag. blickar tomma som orden. jag ser på dig, och du ser på mig. men när vi ser på varandra ser vi inte längre sanningen. för den försvann innan vi var födda. inlindade i lögnernas dimma är vi varje dag, varje minut. jag bryr mig inte längre om du spottar på mig. jag spottar på mig själv också. så låt oss göra det tillsammans. där kan vi få våran gemenskap. för annars har vi inga ord att tala om.